EXAMPLE PAGE - EBOOK - HELP GUIDE - VIDEO & ENTERPRISE SKANDIA - Flipbook - Sida 21
att skifta mest i värde, men det är också den delen av sparandet
som har högst förväntad avkastning över tid. Räntedelen av spar
andet har en lägre förväntad avkastning, särskilt i ett läge där
räntorna är väldigt låga, men den fungerar också som en krock
kudde och värdebevarare i portföljen när börsen går ner. Även
om den förväntade avkastningen är låg, så skyddar den kapital i
turbulenta tider.
Den kanske största fördelen med krockkudden är att det efter
en börsnedgång finns kapital kvar som kan användas för att köpa
mer aktier i ett läge när börsen fallit. Om ”krockkudde” och låg
avkastning låter tråkigt kan man istället se räntesparandet som
en stridskassa att använda när aktier har blivit billiga.
Förutom aktier och obligationer finns ett antal andra tillgångs-
slag att investera i som också minskar svängningarna och risken.
Några exempel är fastigheter, råvaror, onoterade bolag och infrastruktur. Som privatperson med begränsat kapital är dessa till
gångar inte så enkla att investera i. Ett sätt att ändå komma åt den
möjligheten är genom att välja ett sparande med traditionell för
valtning. Där kan förvaltaren i egenskap av sin storlek göra helt
andra investeringar för kollektivets räkning än vad de enskilda
individerna hade kunnat göra var för sig.
HUR VIKTIG ÄR AVGIFTEN?
Det finns bara ett svar på frågan om hur viktig avgiften är: avgiften är
jätteviktig. Det får dock inte förväxlas med att avgiften är den enda
viktiga frågan. Vad den förväntade avkastningen är på pengarna är
också viktigt. En hög förväntad avkastning kan motivera en högre
avgift, medan en låg förväntad avkastning mer eller mindre kräver
att även avgiften är låg för att inte avkastningen ska ätas upp.
För att förstå hur viktig avgiften är kan man tänka på den som
ett slags omvänd ränta på ränta-effekt. Om sparkapitalet blir större
varje år så blir även avgiften i kronor högre eftersom avgiften är en
En studie av hur väl månadssparande jämnar ut börssväng
ningar har tagits fram av Fondbolagens förening. Den har
studerat tidsperioden 1998–2012, en period då två kraftiga
börsnedgångar ägde rum. Den första nedgången kom när
IT-bubblan sprack i början av 2000-talet, och den andra
ägde rum under finanskrisen 2008–2009. Den som började
månadsspara i en globalfond eller i en Sverigefond år 1998
och sedan fortsatte att spara i femton år fick under tre av
de följande 15 åren se värdet på kapitalet sjunka marginellt
under det insatta beloppet.
19
Så blir du en framgångsrik sparare
