EXAMPLE PAGE - EBOOK - HELP GUIDE - VIDEO & ENTERPRISE SKANDIA - Flipbook - Sida 158
Det här bekräftar vad vi redan visste, det vill säga att sjuknärvaro
ofta leder till sjukfrånvaro. Allt för många väntar fortfarande för
länge med att agera vid tidiga tecken på ohälsa.
Det nya arbetslivet möjliggör att vi kan arbeta nästan var
som helst. Ett flexibelt arbetsliv gör det lättare att förena arbete
och familj. Samtidigt innebär denna möjlighet att gränsen mellan
arbete och fritid suddas ut, vilket kan öka risken för uppkomsten
av stress. Individen behöver därför ta ett större eget ansvar för att
sätta gränser mellan arbete och fritid och se till att återhämtning
sker konsekvent.
För många är kontakten med kollegor och arbetsplats en viktig
del av det totala sociala livet. Det finns ett stort värde av att känna
tillhörighet till en arbetsgrupp och att ha kontaktytor med kollegor
i det verkliga livet, vilket inte får glömmas bort.
Skenande ohälsokostnader ger konsekvenser
Mellan år 2010 och 2016 fördubblades kostnaderna för sjuk
penning från 21 miljarder (2010) till drygt 40 miljarder (2016). Med
dessa alarmerande siffror som bakgrund beslutade regeringen år
2016 om målet att sjukpenningtalet (det genomsnittliga antalet
dagar med sjukpenning per försäkrad) ska ner till 9,0 år 2020.
Försäkringskassan har till uppgift att pröva rätten till sjuk
penning för den som blir sjuk och arbetsförmågan bedöms som en
grund för detta. Regeringens åtstramning för rätten till sjukpenning
har gjort att fler nekas sjukpenning än tidigare. En konsekvens av
det är att många individer behöver gå till sitt arbete trots att de
känner sig sjuka. Beroende på vilken aktör som gör bedömningen
av arbetsförmågan och vilka kriterier som används ser resultaten
olika ut.
Sjuknärvaro – dyrare än sjukfrånvaro
Att inte må bra kostar i form av sänkt prestation både på jobbet och
hemma, vilket leder till försämrad livskvalitet och produktions
bortfall. Inte minst kostar det i termer av mänskligt lidande och
det är svårt att sätta en prislapp på.
För individen påverkar en sjukskrivning den egna ekonomin
negativt både på kort och på lång sikt. Arbetsgivare talar ofta
om den faktiska sjukfrånvaron då personen är borta från jobbet
och är sjukskriven. Det talas inte lika mycket om den så kallade
sjuknärvaron då medarbetaren är på jobbet men inte mår bra.
Sjuknärvaron är betydligt vanligare än sjukfrånvaro och kostar de
facto mer, vilket gör att frågan borde få mer fokus.
Ny arbetsmiljörelaterad forskning vid Institutet för miljö
medicin vid Karolinska Institutet visar de företagsekonomiska
aspekterna på ohälsoutvecklingen och siffrorna är skrämmande.
Korttidssjukskrivningarna, som länge utpekats som den största
156
Hälsa – en lönsam investering
