EXAMPLE PAGE - EBOOK - HELP GUIDE - VIDEO & ENTERPRISE SKANDIA - Flipbook - Sida 157
Begreppet skärmtid avser den tid vi tillbringar framför olika former
av skärmar, d.v.s. tid framför TV, dator, TV- & datorspel, surfplattor
och mobiltelefoner.
Vi vet med säkerhet att tiden vi tillbringar framför skärmen
påverkar hälsan på olika sätt. Det handlar inte bara om påverkan
i form av exempelvis blått ljus och plingande notiser som triggar
kroppens stressystem och får oss att sova sämre. Det handlar också
om att klara av att hantera den information och de budskap som
vi utsätts för. Det kan därför vara relevant att ställa sig frågan vad
syftet är med att ta upp mobilen ur fickan flera hundra gånger per dag
samt varför vi scrollar nyhetsflöden och sociala medier ohämmat.
En förklaring till vårt beteende är att kroppens belöningssystem
går igång på detta, att få ”likes” på Facebook ger en dopaminkick
vilket gör att vi ständigt vill ha mer av ”må bra känslan”. Effekten
är dock kortvarig och forskningen visar på allt annat än endast
positiva konsekvenser. Är det verkligen sant att våra skärmar håller
på att göra oss beroende?
Det finns också en gräns för när mängden av sociala medier
börjar påverka oss negativt. Många ungdomar vittnar också om en
upplevd digital stress och en känsla av FOMO (fear of missing out).
Omgivningens krav på att hinna med att uppdatera sina flöden och
lägga ut ”rätt inlägg” kräver ständig uppkoppling.
Att känna sig accepterad av flocken ligger djupt rotat i vårt DNA
som ett grundläggande behov. En känsla av utanförskap och att inte
tillhöra flocken/gruppen kan ge svåra stressreaktioner med bland
annat ångest som följd. Den skeva bild vi får av vänner i sociala medier
och deras till synes fantastiska liv skapar en supermänniska som
inte finns. Då hjärnan jämför sig med en artificiell supermänniska
kan känslor av att känna sig misslyckad och otillräcklig uppstå.
Skärmberoende är ett vedertaget begrepp. Både forskare och
avhoppare från Silicon Valley talar om missbruk av sociala medier
och jämför Snapchat med heroin. Det verkar dessutom som att
datorspelsberoende kommer att klassas som en psykisk sjukdom,
enligt ett nytt beslut från WHO (Världshälsoorganisationen).
Skärmen är kanonbra och en förutsättning för mycket av det
vi gör i dag, men vi behöver tänka till över våra digitala vanor och
beteenden. Är det vi som kallar på skärmen eller kallar den på oss?
Det flexibla arbetslivet och arbetsrelaterad ohälsa
Var femte sysselsatt person i Sverige har något besvär till följd
av arbetet vilket resulterar i minskad förmåga att utföra arbetet
på jobbet eller det dagliga hemarbetet. Detta visar en rapport
från Arbetsmiljöverket 2016. Den vanligaste besvärsorsaken var
stress och andra psykiska påfrestningar. 30 procent av de som
hade haft besvär till följd av arbetet blev sedan sjukskrivna inom
en 12-månadersperiod.
155
Hälsa – en lönsam investering
