LOW comp 3-2024 004 - Flipbook - Page 28
JOHANNA SKINNARI
Ny rapport från BRÅ kartlägger
hur möjliggörare hjälper
Sveriges kriminella nätverk
Johanna Skinnari är en av författarna till Brås rapport “Möjliggörare för
kriminella nätverk”. Rapporten har kartlagt hur kriminella nätverk använder sig av
möjliggörare för att få information eller fördelar. Compliancenytt stämde träff med
Johanna för att diskutera läget just nu, risker och förebyggande åtgärder.
R
apporten har varit ett
regeringsuppdrag
,och syftet var att ge en samlad bild
av möjliggörare för kriminella nätverk.
Vi har hittills saknat den här typen av
bred översikt, då forskningen vi tidigare
sett på området har varit mer nischad.
Rapportenbaseras på intervjuer, genomgång
av ärenden, och analys av krypterade
chattmeddelanden. Termen möjliggörare är
ganska diffus, men sammanfattningsvis kan
man säga att det är personer som på ett eller
annat sätt hjälper de kriminella nätverken
från insidan, berättar Johanna.
Johanna menar att allt de kriminella
nätverken gör har som syfte att ge dem
en konkurrensfördel. Idag kan det vara
synonymt med att ha någon på insidan,
och få tillgång till information. Det kan
däremot vara missvisande att de bara skulle
vara ute efter sekretessbelagt information.
De kriminella nätverken nyttjar
möjliggörare på många olika sätt beroende
på bransch och behov.
– Vi har identifierat fyra huvudområden
28 Compliance Nytt
där möjliggörare används. Det första är att
underlätta logistiken för nätverket. Det kan
röra sig om personer som arbetar i hamnar
eller inom transportbranschen, som kan
bistå med att hålla transporter hemliga, eller
organisera stölder. Det andra är att hjälpa
nätverken skapa en legitim fasad genom
till exempel bolag och penningtvätt. Det
tredje handlar om att fatta gynnsamma
beslut, till exempel bevilja tillstånd, fördröja
eller snabba på handläggningen, eller
vara passiv i sin roll. Slutligen använder
man även möjliggörare som kan bryta sin
tystnadsplikt. Det kan vara advokater eller
kriminalvårdare som kan läcka information
från eller till tongivande personer ut i
nätverket.
Johanna understryker att inte alla
möjliggörare har som intention att hjälpa
nätverken, i alla fall inte till en början.
Många blir manipulerade eller lurade att
hjälpa gängen. Förutom dessa talar man
om upparbetade möjliggörare, det vill
säga personer som har fått sin tjänst utan
intention att arbeta för ett kriminellt
nätverk, men sedan “vänds” på grund av
relationer till kriminella familjemedlemmar,
eller andra kontaktytor mot gängen som
till exempel spel- eller narkotikaberoende.
Det finns även så kallade affärsmässiga
möjliggörare, personer som hjälper gängen
mot ekonomisk kompensation. Den
sista kategorin är placerade möjliggörare,
personer som söker en tjänst med
intentionen att kunna läcka information.
Detta är vad många associerar med
möjliggörare, men Johanna menar att det är
långt ifrån den största kategorin.
Man pratar ofta om kontaktytor när det
kommer till möjliggörare. Det kan handla
om familj, ekonomiska problem, eller
ett missbruk. Johanna lyfter den ökade
narkotikakonsumtionen som oroande. En
person som citeras i rapporten betonar
att narkotikahandeln har gett kriminella
kontaktnät som de aldrig hade kunnat
drömma om. Kontaktytorna har alltså blivit
fler, och det är lättare för nätverken att nå
personer som annars saknar koppling till
den kriminella världen.
Trots att det pratas mycket om risken
