Kreditnytt 05 2024 LOW 34 sid - Flipbook - Page 29
TEXT: SELMA LOUF
“Problemet är att ingen reagerar
så länge det snurrar på.”
mycket pengar som passerade mellan dem. Det
var mycket fakturor som hade samma belopp,
och således enkelt kunde kvittas mot varandra.
Man misstänkte att deras syfte framförallt var
att blåsa upp omsättningen för bolagen. Utöver dessa fakturor hade teamet på Carler svårt
att hitta andra slutkunder än Gällivarebolagen
för köpen som gjorts mellan bolagen.
– Allt detta pekade på uppenbara oegentligheter. Vi noterade att Piteåbolaget hade
kontakter med ett tiotal olika finansbolag, och
hos samtliga hade man slagit i taket för kreditutrymmet. Vår tes var att skuldberget blev
ohanterbart och att man då bestämde sig för
att dumpa det i sin helhet på Piteåbolaget,
som vid konkursen hade en skuld på ungefär
25 miljoner kronor till finansbolagen, berättar
Gustav.
Utöver fakturorna hade man även ägnat sig åt
ett leasingupplägg där samma maskin kunde
användas som säkerhet för flera olika kreditgivare. I vissa fall existerade inte ens maskinen,
vilket leasingbolagen blev varse först när de ville ha tillbaka sina maskiner.
En av de viktigare punkterna i fallet var en maskinpark, som överlåtits till de olika Gällivarebolagen från Piteåbolaget. Maskinparken hade
ett värde på ca 25 miljoner kronor, men någon
betalning verkade aldrig ha ägt rum. Det man
kunde se i bokföringen var att maskinparken
kvittats mot fakturor. Man misstänkte att Piteåbolaget helt enkelt försökte göra sig av med
bokförda tillgångar inför konkursen.
I februari 2023 lämnade Carler in en stämningsansökan mot samtliga av Gällivarebolagen, samt deras huvudman. Denna baserades
på två huvuddelar: kvittningen vid förvärvet av
maskinparken, och tömningen av kassan inför
konkursen. Kravet var på ca 48 miljoner utspritt på bolagen.
I maj 2023 uppmärksammades stämningen av
pressen, vilket ledde till att LKAB och Boliden, Gällivarebolagens legitima kunder, hävde
avtalen. Kort efter detta sattes flera av bolagen
i konkurs, men kanske ännu mer märkbart huvudmannen gick under jorden. Man söker
honom fortfarande men har ännu inte kunnat
hitta honom trots att han är häktad i sin frånvaro och internationellt efterlyst, och man inväntar nu att huvudförhandlingarna för stämningen ska starta under Q1 2025. Den totala
skulden hos hela företagssfären ligger idag på
nästan en miljard kronor.
– Det vi blev mest överraskade av i hela den
här härvan var hur många finansbolag som varit inblandade. Hur kunde den här typen av
oegentligheter fortsätta utan att någon märkte
något? Problemet är att ingen reagerar så länge
det snurrar på. Det blir som ett pyramidspel,
då man tar nya krediter för att täcka de gamla,
där de som är på botten får betala priset, berättar Malin.
Gustav och Malin lyfter också bristen på lokalkännedom som en anledning till att oegentligheterna inte uppdagades tidigare. Många av de
kreditbolag som blev lurade sitter i Stockholm,
och verkar aldrig ha besökt verksamheterna i
norra Sverige. Det är i sig problematiskt, då
man behöver göra platsbesök för att verkligen
kunna säkerställa vem man gör affärer med.
Till exempel finns inget register för entreprenadmaskiner, då de saknar registreringsnummer. Det enda sättet att försäkra sig om att maskinen man tar som säkerhet faktiskt existerar,
är att åka ut och se efter själv. Det verkar som
att man i det här fallet istället valde att förlita
sig enbart på det som gick att se på pappret.
Piteåbolaget hade till och med belönats med
DI Gasell förErika
sin snabba
ökning i omsättning,
af Sandeberg
troligtvis besökte
inte
heller
DI dem.
- Advisense
– Förhoppningsvis leder en så här stor skandal till att fler finans- och kreditbolag ser över
sina rutiner. Vi kan inte normalisera ett arbetssätt som enbart bygger på motpartsinformation och offentliga handlingar. Mycket i det
här fallet hade kunnat förebyggas om någon
skickat ut en värderingsman. Inom factoring
är det också viktigt att lära känna den verksamhet man vill finansiera, och se om det är en
risk man är villig att ta, då behövs också folk
på plats. Man kan inte lita fullt ut på offentliga
uppgifter, utan behöver vara mer kritisk. Ofta
behöver man bara ställa några enklare frågor
för att få en känsla för bolaget, säger Malin.
Både Malin och Gustav lyfter ett nationellt
skuldregister som ett potentiellt viktigt verktyg
för att förebygga den här typen av oegentligheter. Dubbelfinansiering är i sig inget nytt, men
det är ovanligt att se ett så sofistikerat fall, där
allt faktiskt ser ut att stämma på pappret. Nu
när Sverige återigen befinner sig i lågkonjunktur kommer den här typen av oegentligheter
sannolikt att öka, och man måste således anpassa sin kreditgivning efter de nya förutsättningarna.
29 KREDITNYTT
