blädderBok Originalet PDF variant 4.8.22 - Bok - Sida 84
Men reklamen används mest i syfte att pådyvla mig varor som jag inte behöver, men som
jag på ett eller annat sätt inbillas att jag måste ha för min lyckas skull. Den glättiga förljugna
reklamen som omger mig överallt är ett gissel och en plåga som tränger sig in på bara kroppen
på mig. Allt tycks gå ut på att jag ska konsumera mera så att det ständigt kan sättas nya säljrekord. Blir det inga nya rekord satta då tycks en del tro att jorden kommer att gå under.
Men blir det ständigt nya rekord satta då kommer jorden garanterat att gå under i brist på
förnybara resurser. Jag konsument itutas ständigt och jämt att jag måste shoppa för att bli
lycklig, men var f-n ska jag göra av allt som jag ska shoppa … mitt hus är redan fullt.
När jag konsument är osäker och tvivlar på mig själv,
då är säljare och reklamfolk säkra på att nå sina mål
De ser då till att skapa osäkerhet hos mig genom att peka på hur kändisar gör, eller inte gör.
De skapar medvetet tvivel och dåligt självförtroende hos mig som de sedan vill att jag ska
"stärka" genom att bete mig som, klä mig som, dofta som, spela med materiel och annat som
kändisarna sägs göra.
Den tvivelaktiga användningen av påståenden och reklamens makt gör mig till en olycklig
människa som förr eller senare riskerar att konsumera ihjäl mig i min strävan att bli så lika det
i den aktuella tiden reklamerade "idealet" som möjligt.
Men jag har ju friheten att välja … så länge leve friheten
Reklamen visar du väljer, är en slogan som säljare och reklamfolk använder. Reklamen ska
bara visa alternativen är det sagt, vilket låter tryggt. Det är sedan jag, "frie" konsument, som
har rätten att välja. Det vill säga rätten att köpa eller att avstå.
Men varför gör jag då inte det? Varför väljer jag inte med förnuft? Varför är jag så lättledd,
varför går jag okritiskt dit säljare och reklammakare pekar, dit där de vill ha mig?
Jag lägger mig inte i hur du och andra gör, men i mitt fall kan jag konstatera att jag har svårt
att värja mig mot lockropen i den säljpropaganda som ständigt våldför sig på mig.
Stup i kvarten går jag på myterna om att jag kommer att bli en bättre människa i allmänhet,
och en bättre golfare i synnerhet, bara jag följer de "goda råd" som sprids i säljande syfte.
Vår oförmåga till att tro på oss själva är den bästa grogrunden för alla varumärken som finns
i branschen … och i världen. Detta är säljarna och reklammakarna väl införstådda med, och
de agerar skoningslöst för att nå sina förväntade säljmål och att öka sina marknadsandelar.
De drack den dyraste konjaken i tron att det skulle ta dem
upp till sjunde himlen
På 1960-talet, när jag kom till Hong Kong i jakten på "välstånd och lycka", slog det mig att
invånarna där var hejare på att dricka konjak. Dyr konjak - och i mängder. De ståtade med den
högsta per capitakonsumtionen av konjak i världen. Det folk som tjänade mindre än en tiondel av vad vi då tjänade … drack konjak på samma sätt som vi drack vatten.
När jag drack ett glas öl till min Pekinganka drack mina kinesiska vänner Martells konjak ur
ett glas i samma storlek fyllt till randen. De fyllde på glasen stup i ett och drack tills de föll
under bordet.
Vad kunde detta udda beteende bero på? Jo, det visade sig att i TV, i annonser och på
reklampelare på stan öste man på med reklam för de finaste konjakssorterna och "lärde" där
invånarna att man ska göra som västerlänningarna, man ska dricka konjak.
Reklamens makt, och önskan att likna västerlänningar var stor, så det dracks mycket konjak
i Hong Kong på den tiden. Men jag ska inte beskylla Hong Kongborna för oförstånd.
84
