blädderBok Originalet PDF variant 4.8.22 - Bok - Sida 64
Därför har jag också noterat att det är få kvinnor som slår ut från orange tee. Men vad annat
var att vänta när det var alfahannarna och inte kvinnorna som bestämde hur kvinnornas
verklighet i golfen skulle utformas och hanteras.
Jag spelade en bana i Spanien där skillnaden i längd
mellan gul och röd tee var knappt 8 procent
Och den oanständigt lilla skillnaden kompenserades inte tillräckligt i slopen, och innan slopen
infördes var den banan en ännu större katastrof för kvinnorna. Ett par 5-hål var 505 meter från
gul tee och 480 meter från röd tee, hcp 6 och kraftig motvind nio gånger av tio.
Att merparten av kvinnorna skulle uppnå poäng på det hålet var det väl bara den manlige
banarkitekten och banans manlige ägare som trodde på. Den banan var totalt 5 990 meter från
gul tee och 5 540 meter från röd tee.
Att det är så här illa ställt med jämställdhet och jämlikhet i golfen är stötande och förödande
för helheten. Det förvånar mig storligen att det fortsatt kan vara så i modern tid då krav
på jämställdhet mellan könen är så påtaglig … och önskad.
Golfen är inte känd som jämställdhetens stamort, men det borde finnas
några alfahannar i golfens högborg som ser obalansen och orättvisan
Som inser vilka tråkiga konsekvenser den kommer att leda till för golfen om den inte snabbt
åtgärdas på ett anständigt sätt. Tomelilla GK, på vackra Österlen i Skåne, insåg problemet
med denna obalans, och de byggde om sin bana till glädje för sina kvinnliga medlemmar och
gäster, och som en förutsättning för sin överlevnad som klubb. Tomelilla GK är nu en av
Skånes mest framgångsrika och mest omtyckta golfklubbar och golfanläggningar.
Var har kvinnorna som sitter i de beslutande organen i SGF
och i klubbarna varit de senaste 50 åren
Varför har de inte agerat så att denna grandiosa orättvisa har åtgärdats? De ska självfallet
inte finna sig i denna devalvering (!) av kvinnornas värde som fullvärdiga medlemmar i
golfklubbarna, och i SGF. De betalar lika mycket för sina medlemskap som vi män gör och
då ska de också ”värderas” lika. Deras förutsättningar till att kunna nå rimliga handicap och
resultat ska fullt ut jämställas med männens: det är ett anständighetskrav.
Om kvinnorna alltid behandlas som ett bihang, som andra klassens golfare, ett nödvändigt
ont och enbart som ”kassakor”, då kommer de att reagera mot denna undervärdering med att
de i ökande omfattning lämnar golfen, vilket pågår.
Den utvecklingen har golfen inte råd med. När kvinnorna lämnar golfen kommer också
många av oss alfahannar att följa efter, ty större frihet och självbestämmande än så har nog
inte merparten av oss, även om många av oss vill tro det.
Denna orättvisa måste ansvariga snarast åtgärda annars kommer utförsbacken för golfen att
bli än brantare - och nedmonteringen som "folksport" att påskyndas. SGF Vision 50/50 är en
ambition och ett försök att ändra på detta bedrövliga missförhållande.
Ändra hcp-systemet så att det blir roligare att spela
Och så att vi snabbare når förändringar av våra hcp. Hcp är ett belöningssystem som ska vara
konstruerat så att det blir till glädje för oss som drabbas av det och inte så att det upplevs som
ogint och fientligt. Bestäm därför att alla ronder med behörig markör ska registreras och
påverka våra hcp. Och att våra hcp ska höjas och sänkas lika mycket. Förslagsvis 0,1 för
varje poäng mellan 36 och 40 och ner till 32 poäng, eller till den nivå man finner vara bäst. Då
uppnår vi snabbare ett rättvisare hcp som bättre speglar vår aktuella förmåga än det system
som nu tillämpas. Detta borde i vart fall gälla för oss som har högre hcp än 1. De flesta av oss
64
