blädderBok Originalet PDF variant 4.8.22 - Bok - Sida 42
sådana här oombedda problem dyker upp och ställer krav på förnuftigt agerande och vettiga
lösningar. Det är lätt att det går fel när ovana styrelsemedlemmar då ska fatta avgörande
beslut för medlemmars framtida tillvaro i klubben. Men det förlåter inte misstag som begås.
Styrelsemedlemmar får skylla sig själva, de sitter där frivilligt och de är inte livegna. De har
förhoppningsvis en egen vilja som det förväntas att de ska hävda.
Men anmäler man inte avvikande mening då är man fullt ut delaktig i
och ansvarig för beslut som uttalas av styrelsen
Som exempelvis: Har styrelsens förtroende. Styrelsen kom med en lösning på problemet som
i akutskedet var acceptabel. Men det var en lösning som inte var bra. Den kunde ha varit
tydligare, självständigare, rättvisare och vänligare mot medlemmarna. Styrelsen skulle: Stämt
i bäcken och inte i ån. Hur styrelsen kunde komma fram till att X gjorde rätt i det han gjorde
mot oss båda kunde vi bara inte inse eller förstå.
Det måste ha känts tämligen visset för styrelsens alla medlemmar när de efter hand kom till
insikt om vilken otjänst de egentligen gjorde Abbekås GK och medlemmarna när uttalandet,
där de utan reservationer ställde sig bakom X, enhälligt skrevs under vid mötet.
Det dåliga utfallet för de inblandade orsakades av
svagt ledarskap av styrelseordföranden
Jag sände min inledande skrivelse i ärendet direkt till honom i hopp om att han skulle ta tag i
problemet, och lösa det på direkten utan att det skulle gå till överdrifter. Han lovade då att
återkomma till mig i ärendet: Så snart jag har satt mig in i frågan, som han sa.
Men han återkom aldrig, han flydde fältet. Jag trodde i min enfald att han själv skulle ta sig
an problemet - och lösa det på ett anständigt sätt för Abbekås GK, för X, och för oss, utan att
det skulle blåsas upp till den nivå som det sedan gjordes. Den möjligheten fick han i tidigt
skede, men den chansen till att lösa problemet snabbt och enkelt schabblade han tyvärr bort.
Han gjorde misstaget att delegera ärendet till en ovidkommande person utanför styrelsen.
Min skrivelse lämnades till en Samordnare, vilket var ett felaktigt hanterande. Konflikträdd
som han var stack han huvudet i sanden och delegerade problemet till Samordnaren, som han
trodde skulle hantera problemet på ett förnuftigt sätt. Men som genast trampade snett … och
ställde sig med båda fötterna på X:s sida. Han fick dessutom från början inte alla uppgifter
och argument i ärendet som jag hade framfört till styrelsen.
Men X:s alla argument hade Samordnaren anammat, och som han
sedan lade till grund för den skrivelse som han föreslog skulle gälla
Som han ville att vi skulle skriva under. Men förutbestämda diktat, där Samordnaren inte
hade tagit hänsyn till våra argument, kunde vi inte godkänna, eller skriva under. Lika lite som
att vi inte kunde godkänna Preventiv bestraffning. Ordföranden X hade ett nätverk i klubben
som han använde för att få ut sina argument, och Samordnaren ingick i det nätverket. Han
satt i knäet på X och tog tacksamt emot hans argument. Vi hade inte motsvarande nätverk,
vilket resulterade i att våra argument och inlägg föll på hälleberget.
Denna brist uppdagade vi, och jag försökte då motverka obalansen genom att sammanställa
fakta i ärendet, och gjorde det tillgängligt för styrelsen och för medlemmarna.
Sammanställningen gjordes också för att motverka den ryktesspridning som förekom. Vi
hörde versioner som var helt och fullt verklighetsfrämmande. Framförda av medlemmar som
hellre gissade vad som hade hänt än att sakligt låta informera sig och som därmed förde felaktiga uppgifter vidare.
Vi båda beskylldes för både det ena och det andra av personer som inget visste i sakfrågan,
eller som bara tagit del av X:s version - och som sedan fantiserade fritt om resten.
42
