Agroforestry för svenska förhållanden 2024 - Flipbook - Page 72
I framtiden har vi kanske skogar med inslag
av nötträd i kombination med bete, som i
Sydeuropa. Bilden: Kastanjelund, Le Casine i
Toscana, som betas av getter, med undantag
för den tre veckor långa skördetiden. Getterna
äter lämnade kastanjer och håller nere vegetationen. Regeneration av träd sker genom
självsådd. De plantor man vill bevara stängslas för att skyddas mot bete.
som det moderna lantbruket utgör idag, där ytor pressas till sin gräns för att maximera skördar. Men denna
framstegsvurm har kommit med en hög kostnad. Vi vet
idag att jordbruket spelar en betydande roll för såväl
utsläpp av växthusgaser som förlusten av arter, men
också övergödningen av Östersjön. Det är tydligt att vi
måste förändra sätten som vi producerar livsmedel på
för att rusta oss för den framtid vi går till mötes.
När vi granskar framtida kostvanor och hållbar matproduktion framstår nötter som en nyckelkomponent.
Deras näringsrika sammansättning och låga klimatavtryck gör dem till en attraktiv resurs i kampen för
att balansera näringsbehov med miljöhänsyn. Intressant nog, med en strategisk användning av nötter i
kosten, kan vi skapa en betydande förändring för
hållbarheten i vår matproduktion. En omfattande
studie utförd för Världshälsoorganisationen WHO
visar att bristfälligt intag av nötter utgör den tredje
största hälsorisken relaterad till kosten i EU. Studien
framhåller till och med att det är viktigare att äta tillräckligt med nötter och frön rika på hälsosamma fetter
än att äta baljväxter och minska intaget av läsk [50,
51].
För att förstå hur denna omställning skulle se ut
behöver vi kvantifiera nödvändiga förändringar. För
Sid 71-72
att täcka hälften av vårt kaloribehov med nötter
skulle vi behöva ungefär 90 kilogram stärkelserika och
18 kilogram fettrika nötter per person och år. Det är en
realistisk omställning, med tanke på de många fördelar som nötter erbjuder i form av näring och klimatpåverkan.
Agroforestry utgör en viktig lösning på våra nuvarande
utmaningar, där träd och buskar integreras i matproduktionen. Genom denna metod kan vi skapa en
mer hållbar och mångsidig odlingsmiljö. Att inkludera
nötträd i denna strategi ger dubbel fördel, då de både
ökar mångfalden av grödor och erbjuder en värdefull
fruktskatt.
En förflyttning mot hållbart jordbruk behöver inte
enbart vara en landsbygdsangelägenhet. Städer, med
sin tätbefolkade karaktär, kan vara navet för en ny
era av matproduktion. Genom att odla nötter i urbana
områden kan vi skapa mer hållbara och självförsörjande matsystem. Nötträd är okänsliga mot luftföroreningar och effektiva i begränsade utrymmen och passar
därför väl in i stadsmiljön.
Slutligen, när vi blickar framåt, måste även vårt skogslandskap omvärderas. Granplantager, en gång betraktade som en källa till stabilitet, står nu som symboler
